Tre fina friska valpar. Alla mer eller mindre svarta. De vägde mellan 390 och 440 gram.

Två veckor
Nu har de öppnat ögonen. Hanvalpen är betydligt större än tikarna men så piper han också efter mera mat hela tiden. Hanen väger närmare 1,5 kg medan tikarna väger några hekto mindre. De försöker gå lite men de tar sig ännu inte ur valplådan. Nu är det dags att sätta lite namn på valparna.

Tre veckor - lite drygt
Idag har de fått torrfoder för första gången. Ingen av valparna tvekade det minsta. Även om det endast var en liten smakportion, så åt de upp allt på mindre än fem minuter. De har några hemska skrikperioder under dygnet, och Freja avvänjer de stegvis. Tikarna väger nu knappt två kilo och hanen ytterligare några hekto. Vi prövat att sätta lite provisoriska kennelnamn på dem.

Fem veckor
Nu ser de ut som små spetsar när öronen rest sig. De äter och växer. Nu väger de 2,9, 3,8 och 3.2 kg. Hanen väger mest. Även om Freja fortsätter att ta hand om valparna, föredrar de i regel torrfoder. De är förvånansvärt tysta men när busstunden startar på morgonen, då är det full fart. Annars är det ganska tyst.

Dags att registrera valparna
Att sätta namn på valparna är en av de roliga delarna med att ha kennel. Namngivningen är både spännande och fantasifull. Den här kullen har fått flera olika namn innan vi slutligen nu bestämt oss. Vi har både haft Ray Charles låtar på C och namn som börjat med Crazy for..., med mera. Efter fem veckor bestämde vi oss till slut. Registringsbevisen har kommit och valparna har därmed fått sina definitiva namn.

Sex veckor
Inkallningsträningen har börjat. Vi blåser i jakthoret innan de får mat och det har de lärt sig jättefort. Inkallningssignal betyder mat. Även om det snöar och är lite kallt, får de gå ut och rasta sig efter sömn och mat. Det tycker de är toppen.

Sju veckor
De tog sig ur alla hagar och inhägnader, så det var bara att släppa ut dem i skogen. Där finns hur mycket vittring som helst att ta sig an för en valp. Dovhjortarna står utanför tomten om nätterna, det finns ett grävlinggryt ner mot åkern, och då och då passerar vildsvinen förbi. Några gånger om året har vi också lodjur alldeles inpå huset. Det är mycket att hålla isär för en liten hjärna.

Vi hade velat behålla alla tre
En valp får stanna med Freja, men alla är väldigt fina och goa valpar. Närvarande och kontaktsökande. Hur bra som helst.